Ungefär så kände jag förra lördagen.
Nu har det gått en vecka sedan ödesmatchen mot Burlöv. Först o främst vill jag tacka alla som kom och stöttade oss! Det var grymt! Minnet med så mycket folk på läktaren i en div3 match kommer jag aldrig glömma.
Jag vet inte om alla riktigt förstod mina känslor under matcherna, det var inte förlusten i just denna matchen som sved. Jag har förlorat många (läs MÅNGAAA) matcher förr, hundratals.. Matcher som varit värre än denna dubbel som nu var matchen jag förlorade denna gången. Jag har förlorat Sm-final, förlorat utomlands på skitställen där man inte vill något annat än hem men med en flygbiljett som är bokad 1 vecka senare, förlorat matcher jag har haft en ointaglig ledning (trodde jag ja) osv osv osv..
Utan detta var som det såg ut före vår match och som det kommer att se ut, SERIEFINAL.. Eftersom vi fick stryk 3-1 så är våra chanser nu minimala och vi kan knappt påverka utgången av denna serien utan vi får hoppas på att andra lag plockar poäng på Burlöv, som var ett starkt Burlöv.
Det som är extra surt är att vi värvat nya spelare till Eslöv, vi har ett riktigt starkt lag men Prenker var i Stockholm, Kulle skadad och tysken kunde inte så här tidigt på sässongen. Snart kommer tysken (Pasqual Duttlinger, min tyska vän som är ruskigt bra) och spelar med oss. Är han med är det OMÖJLIGT att slå oss i denna serien. I bästa fall får något lag lika, men det är mycket tveksamt. Just DET är så störigt, att vi inte kunde ställa upp med vårt bästa lag i den viktigaste matchen. Det straffade sig också. 1-3 i baken.
Som sagt inför matchen, många spelare borta, jag har fortfarande jätte problem med min tumme och har inte kunnat träna alls förutom matcherna jag spelat. Inför matchen visste vi att Burlöv skulle komma med ett starkt och äldre lag. Jag och Johan var klara för spel men på 3dje singeln stod det mellan Kulle och Oscar. Kulle som är rutinerad och hade varit ett hett vapen mot en äldre matchning bestämde sig dock i sista sekund att inte lira pga sin skadade arm samt att Oscar spelat riktigt bra på träning hela veckan!
Jag fick iaf möta Ronald Jönsson, lirare som varit med väldigt länge. Rankad 5a i Sverige bland herrar 45. Jag började väldigt dåligt då jag mest gick runt och kollade på de andra 2 matcherna som var igång. Vann första set med 7-6, efter dåligt spel från min egen sida. Koncentrerade mig inte för 5 öre om jag ska vara ärlig eller om jag säger som jag sa på matchen, att jag koncentrerar mig sämre än en 4-åring. Har fått höra det X-antal gånger denna veckan. Mina tankar var på de andra banorna. Kom igång lite bättre i andra och tog hem det med 6-1. Ronald är en väldigt bra spelare men tror att hans lite äldre ben än mina inte hängde med när jag höjde tempot ett snäpp.
Johan mötte Björn Mossberg. Ett namn som också varit med väldigt länge, ett namn som förknippas med respekt inom tennissverige. Det är aldrig lätt att slå Mossberg. Med annorlunda spelstil och fötter snabba som den dyraste bilen spelade han även ut Johan som tyvärr också hamnade på listan över folk som slagit bort sig i en match mot Björn. Kommer inte ihåg exakt vad det blev men jag tror det var 6-1,6-3 till Burlöv-spelaren.
Oscar mötte en rostig Jackie Chmielewski. Han har också varit ruskigt bra en gång i tiden men såg ut att ha tappat massa tempo och jag trodde faktiskt att Oscar skulle plocka honom. Jag trodde fel och dom bollar jag såg vann Jackie på sin finnes och att han helt enkelt spelade smartare än Oscar. Oscar som presterat RUSKIGT bra på träning verkar inte komma upp i samma nivå riktigt på match. Resultatet vet jag faktiskt inte, men det var 2 raka set iaf.
Inför dubbeln stod det alltså 1-2, så nu var det i stort sett vinna eller försvinna ur striden om att gå upp ett snäpp i seriesystemen.
Jag och Johan som spelade strålande mot Lomma Bjärred tog på oss uppgiften, vilket visade sig vara en katastrof. Jag spelade nog min sämsta tennis under dom senaste 5åren i första set medan Johan spelade stabilt, dock är vi ju tyvärr 2 på planen. Andra set kom jag igång men dock hade vi lite oflyt och Johan kom i en liten svacka vilket jag antar jag smittat av mig. Synd vi inte spelade dåligt tillsammans istället för att vi spelade bra i varsitt set. Eller bra o bra, hyfsat.. 1-6,4-6 iaf...
Ännu en gång, läktaren. UNDERBART. Helt magiskt skoj var det att se så många som kom och tittade på oss. ESLÖVS TK säger jag bara! Tror verkligen Burlövs lirare tyckte det var lika skoj som oss med publik!
Efter matchen var det födelsedagsfest för just hallen som fyllde 20år. Väldigt VÄLDIGT trevligt, trots att jag kanske inte visade det just då, det var en tung kväll trots allt pga förlusten. Maten var jättegod och sällskapet ännu bättre! (Förutom Kulle som bara tramsade sig med att han slagit mig på träningen)
Christian Kulle, ge mig en tid, datum och plats, så tar vi med var sin 1000-lapp, VINNAREN (vilket självklart kommer vara jag) går därifrån med 2000kr. IFALL nu du skulle lyckas vinna kommer jag dessutom gå i en t-shirt VARENDA dag på tennisen år 2011 där det står "Kulle slog mig" samt att jag kommer svara med "ja, chefen" varje gång du talar till mig.
Nästa hemmamatch är imorgon (söndag 31/10) klockan 10.00 mot Skanör-Falsterbo TK. Har inte lagt ner någon energi alls denna veckan på att annonsera ut matchen pga just förlusten. Har känts hopplöst men nu är det bättre iaf. Nu är det glömt och vi kommer göra allt för att påverka våra chanser för att vinna serien.
Nedan kommer några bilder (klicka på dom så blir dom större) från lördagen som än en gång var UNDERBAR på många sätt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar